Medan våra icke-hundägande grannar begav sig till centrum för att lyssna på politikertal och körsång, var vi hundägare inbjudna till fyrbent födelsedagsfirande. Värdinnan fyllde jämnt (5 år) och hennes tvåbeningar hade ställt till med mingelparty på den stora, inhägnade tomten. Stora vatttenskålar fanns utställda och en liten plaskpool att svalka sig i vid behov.

Det är uppfriskande att emellanåt umgås med "vanliga hundägare" ( läs icke-bruksfolk). Här förväntade sig ingen något annat än att hundarna skulle kunna umgås fritt under fikabordet. Det kunde de!

Jag hade bara med Tosca, då jag såg det som ett ypperligt tillfälle för henne att träna på hundmingel på egen hand. Hon blir lätt lite skärrad när det är många stora hundar i omlopp. Mina grannar tyckte att det var förfärligt synd om Stella som inte fick följa med (den stackars hunden låg hemma i skuggan på en filt med lillmatte och slappade efter långpromenad med bad).

Tosca gafflade lite till en början, men som vanligt är det inget som stör de fyrbenta. Eftersom det mesta fokus låg på värdinnan kunde Tosca närma sig i sin egen takt och låg snart mitt i högen under bordet.

Till hundarna serverades en specialgjord tårta och ett ögonblick trodde jag att hundarna förväntades äta tillsammans från det stora fatet. Där hade nog jag backat, även de vänaste hundar kan ju bli lite ego vid åsynen av ett pannkaksberg varvat med kebabkött och toppat med vispgrädde och köttbullar. De fick egna assietter, men värdinnan inte hade tid att vänta tills hennes hade nått marken och fick därför  det mesta på ryggen.

Grannarna undrade förskräckt om Tosca aldrig brukade få mat när de såg hur hon slukade sin portion. Nja, inte kanske inte en hel veckoranson fett och proteiner i ett svep så där....

Det fanns andra hundar i sällskapet som plockade och sorterade på sin assiett innan de började äta!

Lite jobbigt i sådana här sammanhang kan det bli när ens icke klickertränande medmänniskor får behov av att fostra sina hundar.

En av hanhundarna var väldigt het på värdinnan och hans matte hade en teori om att nedkylning av hans privata delar skulle lösa problemet. Hunden var dock av en ickebadande sort och hade alls inget intresse av att blöta ned vare sig ädlare eller oädlare kroppsdelar.

Rätt nöjd konstaterade jag att hunden gick vinnande ur den kampen, men var inte SITT!!! en "poisoned cue" redan tidigare så blev den definitivt det av 10 minuters ihärdigt tryckande på hundens bakdel i ett kar med vatten. Även familjens barn försökte sig på metoden och jag tror inte folk  begriper vilken tur de har när det gäller deras hundars förmåga att tolera och överse med liknande kränkningar.

Efter hundkalaset tog jag bara Stella med mig till stallet. Hon trivs verkligen som stallhund, och när jag bara har henne med följer hon mig som en skugga, ligger plats i 20 min och väntar om det behövs och är allmänt enkel och praktisk att ha med. Vi påbörjade lite övningar med ryktverktygen, jag tänkte lära henne vad de vanligaste heter så hon kan jobba med lite handräckning. Idag körde vi "borste" och "krats".

Efter att jag övat lite mönster på ridbanan fick Stella hänga på en kort tur i skogen. Vi körde lite busgalopper och Boogie blev alldeles vild när hon fick galoppera hemåt på en nyuppkörd skogsväg. Det gick så fort att jag trodde vi skulle gå omkull i kurvorna! Stella hänger på utan problem, men håller sig gärna en bit bakom för att slippa gruset.

Mia var där och tog mått på mig för att sy mina showchaps. Det börjar närma sig tävlingen nu, så det gäller att hinna få allt i ordning! Och vi vet inte ens vad allt är...

I morgon är det seminariedags så nu blir det varken hund- eller hästträning  i två dagar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det här har vi ju gjort några gånger i år. Kommit fram till fas Uppsittning i igångsättningen. Pirrigt som attan. Inte för vad Boogie ska göra (det där ofrivilliga ryttartappet var en ren olyckshändelse, så det så...Ingens fel...utom möjlige...

Det blev mycket mer än 60 dagars rehab. Det blev nya utredningar, nya behandlingar, nya igångsättningar, nya bakslag och ännu mer utredning och behandling. Nu är det nog färdigutrett och färdigbehandlat och vi är inne i en väldigt varsam och långsam ...

Idag har jag suttit på Boogie för första gången på bra länge. Det var ju tydligen väldigt viktigt att just rida, tyckte veterinären. Vi skrittade våra öppnor och slutor i alla väderstreck i barbackapadden. Det var mysigt men lite småsömnigt på ...

Powerwalk på rakbanan med härligt underlag. Medföljande pleasurehäst hälsar att han HATAR att promenera i kossehästtempo. Han får småjogga och det är jobbigt ju... ...

Vi har knögglat med en hälta som kommit och gått under några månader. Vi har också haft turen att få den utredd av en veterinär som känns väldigt ?modern? i sitt förhållningssätt både i hästhanteringen och det medicinska. Så Boogie har fått gå ute på...