Kejsaren är på ingång och debatterna bubblar på olika forum och bloggar. Kan man åka till MyDog och ställa ut eller tävla med sin hund, eller bör man bojkotta evenemanget för att visa sitt avståndstagande mot ”världens mest kände hundpsykolog**”?

 Läs t.ex Eva Bodfälts blogg.   

Inte ett ställningstagande jag personligen behöver göra, eftersom jag har helt andra saker för mig den 6-9 januari. Men faktum är att om jag hade varit där, hade jag definitivt sett till att vara vid stora ringen för att ta en titt på Cesars PR-tricks. Jag är numera uppriktigt nyfiken på vad i hela friden det är som dragningskraften! Varför vill man så gärna bli förförd av hundviskaren? Varför vill man tro att det är något magiskt med honom och hans hundträning? Varför vill man helt enkelt bli blåst och lurad?

Jag har vid ett stort antal tillfällen pratat om Cesar med ”vanligt folk”, dvs. människor som antingen har vanlig familjehund eller inte hund alls, eftersom det tydligen tycks vara det första folk vill prata med en om när de hör att man är hundtränare*. Den allmänna utgångspunkten är då alltid att jag borde vara väldigt imponerad av honom och slaviskt följa varje episod.  Om jag då berättar vad jag vet om metoder och inspelningsupplägg, kommer nästan alltid reaktionen ”det där ville jag inte veta, varför skulle du berätta det, nu kan jag inte njuta av programmet längre”.

Man hade hellre fortsatt vara förd bakom ljuset för att kunna fortsätta njuta av sin tv-stund. Vi har ingått något slags oskriven hemlig pakt med TV att inte låstas att vi egentligen vet att även dokusåpa deltagare får regi och manus samt handplockas för sin förmåga att ”skapa bra TV”.  Att gå med i låtsas-leken är väl helt ok när vi pratar Expedition Robinson eller Villa Medusa.

Men när det handlar om program som dessuton klätt ut sig till utbildningsprogram blir det vanskligare. Varför tror man naivt att just Cesars show skulle vara ett undantag?  Att inte även han och hans produktionsteam huvudsakliga uppgift är att få så många tittaren som möjligt, och därigenom skapa inkomster för tv-bolagen? Det gör man uppenbarligen inte enklast genom att rätt upp och ned utbilda hundägare i hur man enkelt och smidigt löser problem med sina hundar, nej, det gör man genom att skapa ”Mannen, Myten, Legenden” dvs. ”Mannen som talar med hundar. ”

Jag tror alltid gott om alla människor, tills bevisad om motsatsen, och det gäller även Cesar. Självklart gillar mannen hundar, och självklart har han gjort sitt bästa, utifrån den situation han befinner sig i, att skapa bättre villkor för amerikanska hundar.  Miljoner hundar avlivas varje år i USA pga. av att ingen vill ha dem längre. Folk rastar inte sina hundar, de lämnas ensamma hemma tio timmar om dagen, ofta i en bur för att inte bajsa och kissa inne, medan de väntar på att husse ska komma hem och släppa ut dem på bakgården. När Kathy Sdao för några år sedan berättade om ”Cases from my practise” på ett Canis-seminarium i Stockholm frågade publiken hur hon kunde tänka sig att hjälpa så ”hemska människor som plågade sina hundar så”. Svaret var att detta var den amerikanska verkligheten, pga okunskap, inte av ondska så klart!

När jag besökte ClickerExpo i Austin, TX för två år sedan konstaterade jag förvånat att även de hängivna hundtränare som kostat på sig en sådan konferens och dessutom tagit med sig egen hund, inte heller verkade så vana att promenera med hunden. Medan jag använde varje paus till att röra på den stela konferenskroppen genom att (hundlös) promenera runt i den fina hotellparken, stod de stilla med sina hundar runt bajatunnan och väntade, och väntade… I PM:et inför konferensen fanns dessutom en särskild punkt om att portabla hundtoaletter inte fick användas på hotellrummen!

Så kan Cesar inspirera några amerikaner att aktivera och motionera sina hundar i större utsträckning, så har han självklart gjort en välgärning.  

Om vi sedan tittar på metoderna, så är ju varken stackel eller elhalsband olagligt eller ens ovanligt i USA. Gå in på vilken som helst motsvarighet till ICA-maxi eller Coop Forum och du hittar minst 5 olika modeller att välja på.  Så varför skulle Cesar avstå från att använda de verktyg som finns tillhands? Nu blir ju inte det så himla tjusig TV, så det kan man hellre jobba med ”off camera” och betinga pssch-ljudet med. (Och sedan blir folk så stressade över att de inte får till samma effekt på sitt psschande att man kan sälja på dem psssch på burk!!! )

Nu säger han ju visserligen på sin hemsida "In Cesars opinion, no one should ever hit or yell at a dog to correct unwanted behaviour” Vad som är en “hit” kan tydligen definieras på olika sätt, och det finns så många olika klipp från showen som visar alla möjliga fysiska interventioner för att korrigera beteenden. I ett omdiskuterat sådant kommenterar någon just ”that’s not a hit where I come from”, och det är också ett perspektiv att påminna sig om. Är man uppfostrad i en kultur där barnaga är en acceptabel uppfostringsmetod, är det väl inte så långsökt att tycka att hunden också ska ha en snyting när den gjort något ”dumt”!

Smala, tunna koppel som placeras precis under öronen för att ”komma åt” känsliga och ömtåliga nerver, njae, det är väl heller inte definitionsmässigt ett slag, men likväl plågsamt och farligt för hunden.

SKK har i alla fall uppfattat missnöjesyttringarna kring Cesars framträdande på deras evenemang och gått ut med en halvpudel, som i princip innebär att folk måste tänka och välja själva. Vilket är helt sant, så klart! Att förbjuda vissa synpunkter och åsikter från att höras och synas gynnar inget samhälle, inte ens ”hundsamhället”. Däremot hade man ju önskat att organisationer som SKK inte bara lägger sig platt och rullar ut röda mattan för en kändis. Tänk om man vågat ta  tillfället i akt att låta Cesar möta några kritiker i en debatt kring hur hans metoder passar inom svensk hundhållning och lagstiftning? Det hade varit lite spännande, och gett folk en chans att öva lite på att ”tänka själva”!

Men troligtvis hade Cesar Millan & hans PR-rådgivare tackat nej till detta, och då hade MyDog förlorat sitt dragplåster och de extra inträdesbiljetter de hoppas sälja. Som vanligt är det plånboken som styr, både på tv och i det verkliga livet!

Har vi svenskar då ingenting att lära av Cesar? Ja och nej! När det gäller hundhållning och  träningskonceptet blir det lite som att låta någon från ett utvecklingsland föreläsa om teknisk utveckling. Men vill man lära sig om marknadsföring och  konsten att förvandla sig själv till ett varumärke, samt  hur man tjänar multum på merchandising, lyssna och lär – Cesar’s way is rocket science!

*Lustigt nog säger folk aldrig ”men då gillar väl du Dr Phil?” när de hör att jag är psykolog… fast det gör jag…

** "Hundpsykolog" förresten, don't get me started, det får bli ett eget blogginlägg någon dag...

 

Lina

29 december 2010 18:03

*GILLA*

http://www.hundbiten.bloggagratis.se

 

jojo

30 december 2010 13:39

Tänker inte kommentera detta du skrivit alla tycker vi olika och det är ju bara bra, Men visst kan vi svenskar få träffa CM , jag ska träffa honom i maj i stockholm :-) Det finns biljetter att köpa där man får träffa honom privat och diskutera med hono, Så det kommer att bli intressant att se hur mång aCM motståndare som kommer att finnas på plats, Dom jag har pratat med skyller på att dom skule ALDRIG betala pengar för att få se honom ? Rimmar illa i mina öron dock, Kan man gå ut på olika forum och ha en hets jakt på en männsika så kan gott betala för att ställa dessa så viktiga frågor till personen, Lika som dom som betalar för att se A. Hallgren.
Jo vill bara säga att det var balanserat skrivet av dig ,För jag antar att du inte är en CM fan ;-)
Gott nytt år

 

Ann-Louise

30 december 2010 16:35

Bra formulerat - som alltid, Maria!
Gott Nytt År på er i öst =D!

http://hastochhund.bloggagratis.se

 

Tina

31 december 2010 12:05

Jag förstår över huvudtaget inte varför man tar hit en person som använder metoder som vi lämnat bakom oss här i Sverige. Som Eva B skriver så ramlar vi tillbaka många steg i utvecklingen mot ett humanare sätt att träna hund. Visst har man en annan hundsyn i USA men den vill vi inte ha hit.

http://workinglabs.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det här har vi ju gjort några gånger i år. Kommit fram till fas Uppsittning i igångsättningen. Pirrigt som attan. Inte för vad Boogie ska göra (det där ofrivilliga ryttartappet var en ren olyckshändelse, så det så...Ingens fel...utom möjlige...

Det blev mycket mer än 60 dagars rehab. Det blev nya utredningar, nya behandlingar, nya igångsättningar, nya bakslag och ännu mer utredning och behandling. Nu är det nog färdigutrett och färdigbehandlat och vi är inne i en väldigt varsam och långsam ...

Idag har jag suttit på Boogie för första gången på bra länge. Det var ju tydligen väldigt viktigt att just rida, tyckte veterinären. Vi skrittade våra öppnor och slutor i alla väderstreck i barbackapadden. Det var mysigt men lite småsömnigt på ...

Powerwalk på rakbanan med härligt underlag. Medföljande pleasurehäst hälsar att han HATAR att promenera i kossehästtempo. Han får småjogga och det är jobbigt ju... ...

Vi har knögglat med en hälta som kommit och gått under några månader. Vi har också haft turen att få den utredd av en veterinär som känns väldigt ?modern? i sitt förhållningssätt både i hästhanteringen och det medicinska. Så Boogie har fått gå ute på...