Ser en tjej longera en häst. Hästen, en fd travare, vill inte fatta galopp. Tjejen pressar och jagar på tills hästen galopperar. Kommer det nån belöning? Åtminstone beröm? Nix. Hon fortsätter pressa hästen, först i ena varvet och sedan i andra.  Allmänt missnöjd med resultatet avbryter hon övningen och tar in hästen. Hela hennes kropp utstrålar frustration och ilska.

Tittar på när Anki rider en häst som krånglar. Hästen får känna på både skänkel och tygelända, samt höra ett och annat. Hästen gör rätt, får beröm, smek och paus. Nytt försök, mer beröm och smek. Passet avslutas med gos och samvaro. Avslappnad häst och ryttare återvänder till stallet.

Jag kan förstås numera inte bevittna en bestraffning utan att fundera över om det inte hade funnits ett annat sätt att göra övningen på. Tyvärr är jag inte en tillräckligt skicklig ryttare för att komma med några konkreta förslag på hur.

MEN - skillnaden på de två tränarna är milsvid.

Tänker på Bob Baileys ord: Tränare som inte först lärt sig belöna ordentligt bör inte tillåtas använda bestraffning.

Tänker på min kompis Jeanette, min bästa träningskompis och mentor på rottistiden, som brukar påminna mig när jag suckar över mitt bestraffningsförflutna: Glöm inte bort att vi var väldigt duktiga på att belöna!

Det går att uppnå resultat på många sätt, men jag tvivlar på att tränaren i första exemplet kommer nån vart. Att det går att uppnå toppresultat med en kombination av straff och belöning vet jag av egen erfarenhet. Med god timing, förnuftiga kriterier och bra belöningar som kommer ofta. Men gränsen där biverkningarna av bestraffningarna överskuggar vinsterna är hårfin och vansklig att hantera. Att Anki fixar det betvivlar jag inte.

För egen del väljer jag numera en annan väg.

 

Hundbiten

11 december 2007 10:18

Har själv polare på brukshundklubben som efter en kurs med Ann-Louise Ryrvik härom helgen faktiskt verkat må riktigt dåligt över hur de tidigare tänkt och tränat.

Jag tycker att du, Ann-Louise och alla andra klickerinstruktörer har en stor uppgift; att sprida kunskap. För ofta tror jag helt enkelt att det handlar om att man inte vet bättre.

http://www.hundbiten.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det här har vi ju gjort några gånger i år. Kommit fram till fas Uppsittning i igångsättningen. Pirrigt som attan. Inte för vad Boogie ska göra (det där ofrivilliga ryttartappet var en ren olyckshändelse, så det så...Ingens fel...utom möjlige...

Det blev mycket mer än 60 dagars rehab. Det blev nya utredningar, nya behandlingar, nya igångsättningar, nya bakslag och ännu mer utredning och behandling. Nu är det nog färdigutrett och färdigbehandlat och vi är inne i en väldigt varsam och långsam ...

Idag har jag suttit på Boogie för första gången på bra länge. Det var ju tydligen väldigt viktigt att just rida, tyckte veterinären. Vi skrittade våra öppnor och slutor i alla väderstreck i barbackapadden. Det var mysigt men lite småsömnigt på ...

Powerwalk på rakbanan med härligt underlag. Medföljande pleasurehäst hälsar att han HATAR att promenera i kossehästtempo. Han får småjogga och det är jobbigt ju... ...

Vi har knögglat med en hälta som kommit och gått under några månader. Vi har också haft turen att få den utredd av en veterinär som känns väldigt ?modern? i sitt förhållningssätt både i hästhanteringen och det medicinska. Så Boogie har fått gå ute på...