Hinner med lite shopping efter konsultjobbet i mysiga Gävle. Staden som faktiskt fortfarande har en aktiv stadskärna, trots konkurrensen från Valbo köpcentrum.

Det har nyss kommit en åskskur och på det heta dammiga torget finns en liten lerig vattenpöl. En liten flåsig retrievervalp försöker släpa sig fram till den med matte i andra ändan av kopplet.

"Nej, nej, NEJ! Det är inte rent vatten! NEJ, sa jag, vattnet är inte rent! Hör du, det är inte rent vatten!!!!"

Ännu fler nej och småryck i kopplet, men om man bara förklarar för valpen varför man straffar den så är det OK, eller?

Tänk så enkelt att bara hålla igen, backa därifrån och berömma för kontakt!

Idealisk belöningskvalitet - fräcsht vatten från vattenflaskan.

 Om man bara har tänket...

Några minuter senare inne i en affär. En mamma släpar sin lilla dotter i armen:

"Du är en dum, dum, DUM flicka, hör du det? Jättedum är du! Nu får pappa hämta dig för att du är så dum!"

Det vänder sig i magen på mig. Men jag tänker på alla de fantastiska, underbara föräldrar jag träffat på jobbet de senaste dagarna. De som tillsynes outtröttligt stöttar, peppar, coachar och älskar sina barn med allehanda synliga och osynliga funktionshinder, som gör dem allt annat än lätta att leva med. De som kämpar, bryter ihop och ändå kommer igen. Gång på gång. För att deras barn behöver det.

NI ÄR MINA HJÄLTAR!!!!

 

Morten Egtvedt

3 juli 2009 14:35

Klick! :-)

http://www.hundetrening.no

 

Tina

14 juli 2009 12:30

Usch ibland önskar man att man bara kunde stänga öron och ögon framförallt hur vissa tilltalar sina barn. Jag lever med en granne som dagligen tilltalar sina barn p ådet sättet du beskriver. Överväger faktiskt att flytta för att slippa eländet.

http://workinglabs.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det här har vi ju gjort några gånger i år. Kommit fram till fas Uppsittning i igångsättningen. Pirrigt som attan. Inte för vad Boogie ska göra (det där ofrivilliga ryttartappet var en ren olyckshändelse, så det så...Ingens fel...utom möjlige...

Det blev mycket mer än 60 dagars rehab. Det blev nya utredningar, nya behandlingar, nya igångsättningar, nya bakslag och ännu mer utredning och behandling. Nu är det nog färdigutrett och färdigbehandlat och vi är inne i en väldigt varsam och långsam ...

Idag har jag suttit på Boogie för första gången på bra länge. Det var ju tydligen väldigt viktigt att just rida, tyckte veterinären. Vi skrittade våra öppnor och slutor i alla väderstreck i barbackapadden. Det var mysigt men lite småsömnigt på ...

Powerwalk på rakbanan med härligt underlag. Medföljande pleasurehäst hälsar att han HATAR att promenera i kossehästtempo. Han får småjogga och det är jobbigt ju... ...

Vi har knögglat med en hälta som kommit och gått under några månader. Vi har också haft turen att få den utredd av en veterinär som känns väldigt ?modern? i sitt förhållningssätt både i hästhanteringen och det medicinska. Så Boogie har fått gå ute på...