De enstaka gånger vi  med list, mutor och milt våld lyckas lura med henne till stallet, ja då trivs hon som fisken i vattnet och vill aldrig åka hem.

Ridtur i skogen, några varv till på ridbanan, gärna nåt trailhinder och sedan timmar av pyssel och fix i stallet. Den förbryllade mamman och likaledes förvånade storasystern bönar om att få åka hem till middagen, men Boogies flätor vill  liksom aldrig bli klara...

Boogie älskar att gå till frissan!

 

Ann-Louise

12 april 2010 08:33

Ha ha så det kan bli.
(låter lite som mig i vissa situationer...)

http://hastochhund.bloggagratis.se

 

AK

13 april 2010 09:09

å vilket mys!
Tack för de fina orden

http://bacillen.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det här har vi ju gjort några gånger i år. Kommit fram till fas Uppsittning i igångsättningen. Pirrigt som attan. Inte för vad Boogie ska göra (det där ofrivilliga ryttartappet var en ren olyckshändelse, så det så...Ingens fel...utom möjlige...

Det blev mycket mer än 60 dagars rehab. Det blev nya utredningar, nya behandlingar, nya igångsättningar, nya bakslag och ännu mer utredning och behandling. Nu är det nog färdigutrett och färdigbehandlat och vi är inne i en väldigt varsam och långsam ...

Idag har jag suttit på Boogie för första gången på bra länge. Det var ju tydligen väldigt viktigt att just rida, tyckte veterinären. Vi skrittade våra öppnor och slutor i alla väderstreck i barbackapadden. Det var mysigt men lite småsömnigt på ...

Powerwalk på rakbanan med härligt underlag. Medföljande pleasurehäst hälsar att han HATAR att promenera i kossehästtempo. Han får småjogga och det är jobbigt ju... ...

Vi har knögglat med en hälta som kommit och gått under några månader. Vi har också haft turen att få den utredd av en veterinär som känns väldigt ?modern? i sitt förhållningssätt både i hästhanteringen och det medicinska. Så Boogie har fått gå ute på...