Det hade jag ju inte trott för ett halvår sedan, att Boogie någonsin skulle kunna kännas så här bra igen!

Men det fortsätter att bara gå framåt, och på ridbanan känns hon minst lika bra som innan skadan, om inte till och med snäppet bättre.

Antalet uteritter som vi fått till, är än så länge lätträknade. I början av igångsättningen skulle vi ju hålla oss till ridbanan och sedan kom iseländet. Så när vi väl kom ut i omgivningarna var det väldigt mycket som kändes mysko. Att sitta på en understimulerad krutdurk på isgata är ingen höjdare för damer 40+...

Men de senaste vändorna känns det verkligen som min gamla pålitliga skogsmulle-Boogie är tillbaka. Gas när man vill ha det, och broms när det behövs. Dessutom utan extra bakdelskrumelutter! Underlaget har också varit så pass bra att jag verkligen vågat ge lång tygel och full gas på galoppsträckorna. Jisses, så underbart! Finns absolut ingenting som går upp emot att bara förlita sig på sin fyrfota polare och åka med så fartvinden fryser fast ögonfransarna!

Det fattas fortfarande lite konditionsträning så klart, men om vädergudarna bara kan ge oss förutsättningar så ska vi jobba på det!

Idag blev det 2 1/2 timme tillsammans med stallkompisarna Bella och Emil. Mest spännande blev det när vi mötte en snöplog som kom i full fart och vägrade sakta in bara för att det var lite hästar på vägen. Alla tre kusarna skötte sig prima. Jag tror det kanske ryckte lite i de andra två, men det var marginellt. Boogie som hade täten, bara vände sig mot mig med "Den-här-är värd-en morot-va'?" minen när plogskäret dundrade förbi ca 3 dm från hennes hovar.  Skvallertränade klickerhästar är så praktiska!!!

Ebba har haft sportlov och fått låna Boogie några dagar. Hon kan visst filma och galoppera samtidigt...

 

Johanna

28 februari 2011 09:30

Härlig film.

http://walkyria.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det här har vi ju gjort några gånger i år. Kommit fram till fas Uppsittning i igångsättningen. Pirrigt som attan. Inte för vad Boogie ska göra (det där ofrivilliga ryttartappet var en ren olyckshändelse, så det så...Ingens fel...utom möjlige...

Det blev mycket mer än 60 dagars rehab. Det blev nya utredningar, nya behandlingar, nya igångsättningar, nya bakslag och ännu mer utredning och behandling. Nu är det nog färdigutrett och färdigbehandlat och vi är inne i en väldigt varsam och långsam ...

Idag har jag suttit på Boogie för första gången på bra länge. Det var ju tydligen väldigt viktigt att just rida, tyckte veterinären. Vi skrittade våra öppnor och slutor i alla väderstreck i barbackapadden. Det var mysigt men lite småsömnigt på ...

Powerwalk på rakbanan med härligt underlag. Medföljande pleasurehäst hälsar att han HATAR att promenera i kossehästtempo. Han får småjogga och det är jobbigt ju... ...

Vi har knögglat med en hälta som kommit och gått under några månader. Vi har också haft turen att få den utredd av en veterinär som känns väldigt ?modern? i sitt förhållningssätt både i hästhanteringen och det medicinska. Så Boogie har fått gå ute på...