I dag är en sådan här dag då jag  funderar över vad i hela friden jag egentligen gjort i livet för att förtjäna de här fantastiska, vackra, kloka, intelligenta,  friska, självständiga, livsdugliga och sunt envisa ungar jag fått? Jag kan liksom inte komma på något som står i paritet med denna ofattbart dyrbara gåva livet givit mig!

I yrket tänker jag allt som oftast att "folk" faktiskt inte förtjänar de fina barn de fått och som de sedan verkar göra sitt bästa för att fördärva. Misstänker starkt att det gäller även mig...

För exakt 15 år sedan placerade en sköterska en rosa marsipanbebis i mina armar. Bebisen skrek som besatt, men tystnade tvärt och tittade på mig med stora mörkblå ögon när hon hörde min röst. Så livsomvälvande! Min blotta närvaro kunde göra en liten människa alldeles nöjd och trygg!

Att min blotta närvaro nu gör samma, men inte längre lilla, människa helt galen av irritation hör så klart till livet och utvecklingen. Smällar man får ta som tonårsförälder. Man får liksom njuta, beundra och älska lite mer på avstånd. Samt innerligt hoppas att det trots vardagsgnat och tjafs, finns en trygghet i att jag alltid är beredd att gå igenom eld och vatten för mina ungar, om det behövs.

 

Katarina och Fixa

5 mars 2012 19:02

Fint skrivet, själv är min äldsta flicka snart tio och jag tänker ofta att det gäller att passa på och pussa på henne och umgås med henne så mycket som möjligt, för snart är jag väl bara piiinsam misstänker jag.

http://www.helahunderiet.se

 

AK

5 mars 2012 21:26

Älskar det du skriver!!

http://bacillen.wordpress.com

 

Snabbköpskassörskan

9 mars 2012 13:10

Så fantastiskt skrivet!

 

Karin

10 mars 2012 21:09

Instämmer helt! Barnen är det bästa som vi har. Min dotter fyller 10 år snart och jag hoppas förstås att jag ska kunna uppfostra henne till att bli en bra människa.

http://karinspaman.blogspot.com

 

Anna S

24 mars 2012 08:59

Adopterar du en 30+are? Skulle gärna bli din unge :)
Hoppas allt är bra med er! Var ett bra tag sedan sist, tänker på dig nu och då.

Hade gått!
MVH Anna, Lus och Ted

Maria

26 mars 2012 22:41

Hej Anna! Vet inte hur vi ska lösa det juridiska, men finns viljan så! Tänker ofta på dig med! kram på dig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det här har vi ju gjort några gånger i år. Kommit fram till fas Uppsittning i igångsättningen. Pirrigt som attan. Inte för vad Boogie ska göra (det där ofrivilliga ryttartappet var en ren olyckshändelse, så det så...Ingens fel...utom möjlige...

Det blev mycket mer än 60 dagars rehab. Det blev nya utredningar, nya behandlingar, nya igångsättningar, nya bakslag och ännu mer utredning och behandling. Nu är det nog färdigutrett och färdigbehandlat och vi är inne i en väldigt varsam och långsam ...

Idag har jag suttit på Boogie för första gången på bra länge. Det var ju tydligen väldigt viktigt att just rida, tyckte veterinären. Vi skrittade våra öppnor och slutor i alla väderstreck i barbackapadden. Det var mysigt men lite småsömnigt på ...

Powerwalk på rakbanan med härligt underlag. Medföljande pleasurehäst hälsar att han HATAR att promenera i kossehästtempo. Han får småjogga och det är jobbigt ju... ...

Vi har knögglat med en hälta som kommit och gått under några månader. Vi har också haft turen att få den utredd av en veterinär som känns väldigt ?modern? i sitt förhållningssätt både i hästhanteringen och det medicinska. Så Boogie har fått gå ute på...