Jaha. Då kör vi en vända till med sjukhagar och rehabplaner, då!

Inget farligt eller allvarligt säger veterinären. Bara en "vanlig" vrickning. Som man måste förhålla sig till med respekt och försiktighet om man tänker långsiktig hållbarhet.

Boxvila en dag efter behandling idag. Sedan 2 x 20 min skrittpromenad om dagen i en vecka. 2 gånger om dagen är ju himla smidigt när man inte bor på samma adress som sin häst... Men eftersom vi ALLTID gör precis som Axel säger, så  löser vi det.

Sedan uppsutten skrittning i två veckor och sedan återbesök. Så får vi se vad som händer sedan.

Allt pga en eller annan liten skuttkrumelutt i skogshagen med Hottentotten.

Det känns tämligen surt, när hon nu kändes så fin i både kroppen och humöret. Det var ju JAG som var stel och ringrostig. Hade varit bättre om jag hade vrickat mig. Jag hade kunnat ta smärtstillande, linda hårt som f-n, bitit ihop och tränat och tävlat ändå. Eftersom jag är människa och kan behandla mig själv som jag vill.

Men nu är det Boogie som stukat foten, och då är det bara att strimla tävlingspropparna och fokusera på långsam stabil läkning och återuppbyggnad. Igen...

Jag frågade vad man kan göra för att slippa råka ut för det ena efter det andra som vi gjort nu. Fick svaret att om man tycker det är viktigt att kunna tävla får man ha hästen inne på box, och köra skrittmaskin och promenader vid handen i stället för hagvistelse. Absolut inga kompisar. Då minimerar man skaderisken, men det finns ju dyra fina tävlingshästar som lever så och ändå skuttar till och vrickar sig.

Boogie är HÄST i första hand, min fina fyrbenta KOMPIS i andra hand, och tävlingshäst i sista hand. Så valet är enkelt. Så behandlar man inte sin hästkompis! Så viktiga tävlingar finns inte i mitt lilla hobbyliv.

Som vanligt var det ett rent nöje att åka någonstans med Boogie. Enkelt och avslappnat.  Men det kunde ju vara kul att någon gång få åka till något annat ställe än veterinärkliniken!

 

AK

2 april 2012 19:34

Nämen fy så rackarns tråkigt och onödigt!
Tycker väldigt synd om er!

http://bacillen.wordpress.com

Maria

2 april 2012 19:47

Tack, snälla! Du vet hur det känns, skadade djur är alltid så trist :(

 

Kim

2 april 2012 23:16

Så tråkigt!
Hoppas det läker bra.

Håller med dej häst måste få vara häst.
Ingen tävling nu, men tänk på hur mycket ni hinner träna inför nästa säsong, då vinner ni ;)
kram

 

Mette med Did She

3 april 2012 17:07

Så tråkigt - alltid detta sjukdomar och skador som förföljer oss med våra djur men håller helt med dig - Boogie måste få vara häst och kunna ha kul i hagen med ungpojken... Du kanske ska höra om du kan handla ett massivt bollhav från Rusta och ha i hagen som underlag :))) så landar de mjukt

Maria

3 april 2012 17:54

Ja det var ju ockkså en idé :) Ska lansera den hos hyresvärden...
Skulle inte kunna tänka mig att ha en häst som inte fick leva hästliv också. Tävlandet kan aldrig få vara viktigare än hästens allmänna välbefinnande.
Just nu känns det riktigt ruttet, idag boxvila, sedan liten sjukhage i tre veckor. Hon tycker själv att hon mår prima så hon är ju inte alls tacksam för denna ofrivilliga sociala isolering.

 

Jenny

3 april 2012 23:23

Vilken tur Boogie har, som är häst hos dig!

Maria

4 april 2012 13:46

Jag brukar nog mest tänka att jag har tur som får vara Boogies Morotsbärare!

 

Ann-Louise

4 april 2012 23:56

Jamen usch så tråkigt! Surt och trist!

Skulle jag inte tro alls! Jag tror på lösdrift!

I vilket fall håller jag med dig. Hästen är primärt en häst och ska leva ett hästliv. I det föreslagna fallet blir det en maskin med päls på och då kan det kvitta för mig i alla fall...

Hoppas Boogie kryar på sig snabbt!!!

Kram!

http://hastochhund.bloggagratis.se

Maria

5 april 2012 09:55

Skulle gärna ha dem i lösdrift om det fanns Active Stable att tillgå. Men inte i de leriga, överbefolkade vanliga lösdrifter man hamnar i som inackordering.
Jag ska försvara min veterinär lite och säga att han inte rekommenderade hästlivet ovan, utan mer beskrev att ett "normalt" hästliv innebär vissa risker, som man ju får väga mot fördelarna. Och att inte ens de som valde "försiktighetsmodellen" kunde garantera sig mot skador. Frustrerade hästar gör desperata saker!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det här har vi ju gjort några gånger i år. Kommit fram till fas Uppsittning i igångsättningen. Pirrigt som attan. Inte för vad Boogie ska göra (det där ofrivilliga ryttartappet var en ren olyckshändelse, så det så...Ingens fel...utom möjlige...

Det blev mycket mer än 60 dagars rehab. Det blev nya utredningar, nya behandlingar, nya igångsättningar, nya bakslag och ännu mer utredning och behandling. Nu är det nog färdigutrett och färdigbehandlat och vi är inne i en väldigt varsam och långsam ...

Idag har jag suttit på Boogie för första gången på bra länge. Det var ju tydligen väldigt viktigt att just rida, tyckte veterinären. Vi skrittade våra öppnor och slutor i alla väderstreck i barbackapadden. Det var mysigt men lite småsömnigt på ...

Powerwalk på rakbanan med härligt underlag. Medföljande pleasurehäst hälsar att han HATAR att promenera i kossehästtempo. Han får småjogga och det är jobbigt ju... ...

Vi har knögglat med en hälta som kommit och gått under några månader. Vi har också haft turen att få den utredd av en veterinär som känns väldigt ?modern? i sitt förhållningssätt både i hästhanteringen och det medicinska. Så Boogie har fått gå ute på...