Idag körde vi lördagstrail på Nytorp för första gången. En liten smygstart utan större PR-maskineri   

Men vi fick finfrämmande ändå av wiggebyarna Bella/Lex och Camilla/Alex. Det tar ju inte så många minuter i transporten mellan gårdarna. Riktigt kul att Elin tittade förbi också, fast tyvärr utan häst då Alice återhämtar sig efter sin inkoperation.

Tänker inte komma med någon djuplodad analys av dagens träning. Mer än att jag tycker att jag är så lyckligt lottad som nu inte bara har fått ro i min hästägarsjäl igen , utan också har så många härliga hästkompisar att träna med!

Nu ska jag ägna mig åt att umgås med maken och en grillad oxfilé denna årets sista sommarkväll (?)

Men här kommer några iphone bilder skjutna från höften:

Hästarna fick sedan gå tillbaka till sin härliga hage medan vi fikade. Hottis tog då en skogspromenad med sina nya röda damer, men det struntade Boogie i. Hon hade fullt upp med att beta ikapp förlorad tid ute på stäppen.

När rödtottarna och hottentotten var färdiga med sin lilla utflykt delade sällskapet upp sig i nya brun-röda beteskonstellationer. Dynamiska relationer!

Svängde förbi stallet på väg till jobbet och tog mig en titt på livet i nya gruppen. Det ryktades igår om att Hottis betett sig som ett aber under lunchen och inte släppt upp de röda damerna till lunchhögarna. Men det låg hösilage kvar efter insläpp igår så han kan i alla fall  inte ha stått där hela dagen och gamat åt sig.

När jag nu kom för att spana lite så gick Boogie för sig själv långt nere i hörnan, de två röda tätt ihop på mitten och Hottis lite nonchalant betande i mitten, men med spaning på de röda damerna. Efter en stund gick han fram och hälsade och det blev lite pip och skvättande av tanterna. Det fick Boogie att avbryta sitt ätande och komma joggande för att se vad som stod på. Penny ville hälsa på Boogie men Troppan vallade iväg sin väninna.

Då knallade Hottis och Boogie iväg upp mot skogsdelen med bestämda kliv, och det måste ju kollas upp tyckte Troppan som hängde på.

Törstiga!

Troppan tog itu med frukosthöet som inte varit så intressant på morgonen.

Penny höll sig avvaktande i grindhålet. När troppan gjorde en avslappnad frustning i sitt hö var det tydligen signalen hon väntat på för att ansluta.

Så försiggick lite runtflyttande mellan högarna. Väldigt lugnt och avmätt. Inga fötter och tänder i farten alls, bara öronspel och kroppsförflyttningar.

Sedan lugnt mumsande igen

Boogie tröttnade först på det torra höet och återvände till grönytan igen. Resten stannade kvar och tog hand om disken.

Å ena sidan...

å andra sidan...

Under helgen har Boogie och jag varit på träningshelg hos Carolina. Vi höll till på vackra Seglinge Gård i Almunge. Det är verkligen inte många träningsanläggningar som kan erbjuda gästande hästar en gigantisk frukostbuffé i det fria!

Eftersom min snälla kurskamrat Malin både hade släppt ut och mockat, så fick jag tid att bara umgås med Boogie i den gigantiska hagen på söndag morgon.

Hur ofta har man möjlighet att ströva tillsammans med sin lösa häst och utforska ett område tillsammans?

Känslan man får när hästen frivilligt lämnar maten och väljer att följa med, den är ganska unik.

Att få bara vara med Boogie, utan störningar av vare sig andra människor eller andra hästar, utan uppgifter och åtaganden, det var nog faktiskt den bästa stunden på hela helgen. Och då var det ändå en fantasktiskt rolig och givande träningshelg!

Började dagen med tre timmars kvalitetstid med hästarna. Eller vad man nu ska kalla det när man vankar runt och väntar på att de ska producera var sitt träckprov.
Sedan speedmakeover inför teambuilding på jobbet. Först diverse gruppövningar och så helt plötsligt var vi på väg till Waxholms Kastell.

Dator och telefon igång. Hälften av kartongerna uppackade.
I eftermiddag "personalaktivitet".
Hemligt vad, men tillsammans med de trevligaste arbetskamrater man kan tänka sig, så blir det säkert bra oavsett!

Jag visste inte att jag finns som action figur