När det började talas om stallkatter för något år sedan, tycker jag att jag tydligt deklarerade att mitt kattbehov var helt och hållet mättat hemifrån, och att jag inte ville delta i vare sig ekonomiskt eller moraliskt ansvar för några kollektiva kissemissar.

Så man kan ju undra hur det kommer sig att Thea och Bengan fick flytta hem till oss i helgen, och utöka det yttermyrska kattbeståndet med sisådär en 66 %? Eller så är man, som min man, inte ett dugg förvånad.

Men efter att de ätit på fel smörgås, var de för femtioelfte gången portade från värmen i fikarummet, samtidigt som nattkylan kröp ned mot -15. Skillnaden mellan att "klara sig" och att leva ett bra kattliv är stor ibland, i alla fall enligt mitt sätt att se det.

Märta, som pysslat med kattungarna sedan de anlände i stallet i höstas, jublade när de kom hem till oss! Thea och Bengt sover nu i hennes säng på nätterna. Maken höjde som sagt inte på ett ögonbryn. Hans ständiga följeslagare, 18-åriga gammelkatten Nilla örfilade raskt upp dem i förebyggande syfte och har sedan inte haft några synpunkter.

Våra två yngre klimpeklossar har dock varit skeptiska. Skärrade rent av.  För Johnnie Walker blev det en dramatisk introduktion, när han i vanlig ordning kom i full galopp från ytterdörren rätt upp till kattmatskålen och sprang rakt in i sin Mini-Me, dvs Bengt. Men efter två dagars fasta och kontemplation under en säng i källaren, har han nu lite försiktigt börjat hänga med nykomlingarna.

Fjun, stackarn, har tratt och dränage efter en böld på kinden, så hon surar i eget rum tills på måndag.

5 katter...

Bengt

 Thea

Johnnie

Nilla

Fjun - innan tratten

 

AK

27 februari 2009 08:44

Uj då, jag har tre katter. Det är absolut en för många....frågan är bara vem av dem som är för många..? Det varierar lite med tanke på vem som just kissat på fel ställe, knyckt fel mat, bråkat med fel hund och så vidare. Fast söta är de. Det är dina också!

http://bacillen.wordpress.com

 

I-OR

27 februari 2009 10:33

Fem katter säger du. Hm, ja, jag kommer nog och hälsar på en vacker dag.
Hejdå.

http://www.vov.bloggagratis.se

 

Tina

27 februari 2009 15:05

AK, kan man bråka med rätt hund?
Tina, som än så länge är kattlös.

http://workinglabs.wordpress.com

 

Jana

28 februari 2009 13:36

Bråka med rätt hund:
- gömma sig bakom husknuten, rusa fram, hoppa upp, vända en kvarts varv i luften för att placera alla fyra tassar i passerande hunds sida. Rätt hunds reaktion: "Igen. Måste var skitkul att göra det här..."

Bråka med fel hund:
- Gå tvärs över golvet i något snabbare takt.
- Looking at her in a funny way.
- Sitta för nära.
- Hoppa ner från hyllan.
- Komma in.
- Leka med andra katten. Osv
Fel hunds reaktion: "Nu ska jag ta det lilla kräket för att lära den hur man beter sig!"

http://isgardsdjur.bloggagratis.se

 

Maria Y

28 februari 2009 20:32

AK; Speciellt när de sitter på en lång rad o väntar på frukost, känns det att de är många. Lite jobbigt att ha en hel delegation som väntar på en när man stiger ur sängen.


I-OR: Du är så välkommen....tror jag...


Jana: Ungefär så, ja! Fast som tur är så har vi ingen "fel" hund i detta hushåll :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det här har vi ju gjort några gånger i år. Kommit fram till fas Uppsittning i igångsättningen. Pirrigt som attan. Inte för vad Boogie ska göra (det där ofrivilliga ryttartappet var en ren olyckshändelse, så det så...Ingens fel...utom möjlige...

Det blev mycket mer än 60 dagars rehab. Det blev nya utredningar, nya behandlingar, nya igångsättningar, nya bakslag och ännu mer utredning och behandling. Nu är det nog färdigutrett och färdigbehandlat och vi är inne i en väldigt varsam och långsam ...

Idag har jag suttit på Boogie för första gången på bra länge. Det var ju tydligen väldigt viktigt att just rida, tyckte veterinären. Vi skrittade våra öppnor och slutor i alla väderstreck i barbackapadden. Det var mysigt men lite småsömnigt på ...

Powerwalk på rakbanan med härligt underlag. Medföljande pleasurehäst hälsar att han HATAR att promenera i kossehästtempo. Han får småjogga och det är jobbigt ju... ...

Vi har knögglat med en hälta som kommit och gått under några månader. Vi har också haft turen att få den utredd av en veterinär som känns väldigt ?modern? i sitt förhållningssätt både i hästhanteringen och det medicinska. Så Boogie har fått gå ute på...