Idag fick jag för andra gången i år lämna en kurs i sticket pga av skadat barn. Telefonen surrade ilsket i fickan trots att jag gång på gång tryckte bort samtalen. Till slut var jag tvungen att kolla, och hjärtat stannar ju nästan i kroppen när man hör att ens barn gjort illa sig och måste till akuten. Samtidigt vill jag ju vara proffessionell mot mina kunder och får enormt dåligt samvete för jag måste avbryta kurstillfället när de rest långt och avsatt tid för att gå kurs. Så jag försöker avsluta, ge uppgifter till nästa gång osv medan huvudet snurrar och resultatet blir bara att jag känner mig  urusel både som mamma, som inte åker till barnet ögonaböj, och som företagare, som inte lyckas leverera den beställda varan. Suck!

Märta satt snällt och väntade på skolsköterskeexpeditionen med ett stort blödande jack i pannan. På vårdcentralen var det tydligen Stora Hål i Huvudet - dagen, så doktorn hade fullt upp med att sy ihop olika små pannor. Det var läskigt att bli bedövad och sydd, men efteråt kändes det lite coolt att tänka på att man kanske kommer att se ut som sin bokhjälte i framtiden.

Märta nya alias: Harriet Potter eller Flickan som överlevde (ett rör i pannan)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det här har vi ju gjort några gånger i år. Kommit fram till fas Uppsittning i igångsättningen. Pirrigt som attan. Inte för vad Boogie ska göra (det där ofrivilliga ryttartappet var en ren olyckshändelse, så det så...Ingens fel...utom möjlige...

Det blev mycket mer än 60 dagars rehab. Det blev nya utredningar, nya behandlingar, nya igångsättningar, nya bakslag och ännu mer utredning och behandling. Nu är det nog färdigutrett och färdigbehandlat och vi är inne i en väldigt varsam och långsam ...

Idag har jag suttit på Boogie för första gången på bra länge. Det var ju tydligen väldigt viktigt att just rida, tyckte veterinären. Vi skrittade våra öppnor och slutor i alla väderstreck i barbackapadden. Det var mysigt men lite småsömnigt på ...

Powerwalk på rakbanan med härligt underlag. Medföljande pleasurehäst hälsar att han HATAR att promenera i kossehästtempo. Han får småjogga och det är jobbigt ju... ...

Vi har knögglat med en hälta som kommit och gått under några månader. Vi har också haft turen att få den utredd av en veterinär som känns väldigt ?modern? i sitt förhållningssätt både i hästhanteringen och det medicinska. Så Boogie har fått gå ute på...