Idag är det onsdag och således var det min tur att rida lektion för fröken Anki. Min motivation att få uppleva denna veckans höjdpunkt var så stark att jag med milt våld tvingade barnafadern att avstå från lönearbete för att ta hand om det febriga barnet, så att barnamodern kunde idka fritidsliv mitt på blanka förmiddagen.

Höll därför på att få dåndimpen när hästeländet kommer linkande i hagen utan framsko! Att rida den ömfotade kraken utan sko var inte att tänka på, och inte heller att utöva nyvunna tappskokunskaper då hästen är skodd med sulor, pga av just de ömma fossingarna. Sula blir definitivt överkurs och dessutom var både sko och sula spårlöst försvunna i den uppländska myllan.

Men lite tur kan man få  ha i bland, så i stallet stod en hovslagare och bankade på en annan kuse. Naturligtvis distriktets dyraste vad gäller tappskor, men 300 spänn kan det väl vara värt att i alla fall hinna vara med på halva sin lektion? Med sula!

Boogie och jag fick öva på förvänd galopp, som vi gick bet på i fredags när jag övade själv. Med vägledning av Fröken fixar man ju det mesta, så nu gick det nästan bra! Bra så tillvida att jag fick till den förvända galoppen, mindre bra att jag som vanligt bråkade med mina märkliga medrörelser. När höger sittben uppmanades att söka sig mer mot mitten av sadeln, krullade sig vänsterfotens tår! Med katastrofal inverkan på sits och centrering, förstås. Hur är det möjligt? Jag får anmäla mig som försöksobjekt till nån sjukgymnastkonferens! Jag känner mig som 41-åring fångad i en sexårings kropp (Nä, inte när jag tittar i spegeln!)

Full fart hem med mut-sushi till det sjuka barnet, som sedan släpades med som figurant på arga-hundar-kursen.

Dotter: "Jag vill inte att de ska bita mig!"

Mor: "Nej då, de vrålar bara lite!"

Dotter: "Jag vill inte det!"

Mor: "Ja men de lugnar sig sedan! De behöver träna på ett barn!"

Dotter: "Jag ringer soc och BRIS!!!!"

Nej, det sa hon inte! Hon följde snällt med och blev inte särskilt utskälld då det är duktiga mattar som jobbar effektivt med motbetingning.

Kvällen avslutades sedan med ett besök i en helt annan värld där:

• ett föreningsmöte avklarades på 25 min
• inkomna motioner helt saknades
• styrelsens verksamhetsberättelse och verksamhetsplan bifölls med belåtna mumlanden
• frågeställare fick tala till punkt och besvarare fick också ostört tala till punkt
• samtliga valberedningens förslag till val och omval gick igenom utan motförslag eller voteringar
• alla minglade med alla under fikat

Detta var inte en djur-relaterad förening, ej heller  bostadsrätt, föräldrakooperativ eller vägförening!

Det var hembygdsföreningen, vars lokaler jag hyr för mina kurser. Så vilsamt för öron och själ att lyssna på stillsamma samtal om trädgårdsklubbens nästa utställning, folkdansgillets uppvisningsschema, kakmarknader och stickkvällar. Lite som Midsummer, fast utan mord.

 

Malin

24 april 2008 15:13

Japp, har fixat in hunden i Tinas bil, så det är löst :)

http://mangie.se

 

Lone

25 april 2008 09:57

Å, det var et fint område!!

http://aussieabc.wordpress.com

 

Tina

25 april 2008 14:24

Du är för rolig du, alltid lika kul att kika in här. Snällt barn som finner sig i att bli utskälld. Mötet verkar trevligt, annat än brukshundsklubbens årsmöte. Då vet du om dom ska ha växtmarknad i år med. Jag fyndade ju där förra året.
Ses snart!
Tina

http://workinglabs.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det här har vi ju gjort några gånger i år. Kommit fram till fas Uppsittning i igångsättningen. Pirrigt som attan. Inte för vad Boogie ska göra (det där ofrivilliga ryttartappet var en ren olyckshändelse, så det så...Ingens fel...utom möjlige...

Det blev mycket mer än 60 dagars rehab. Det blev nya utredningar, nya behandlingar, nya igångsättningar, nya bakslag och ännu mer utredning och behandling. Nu är det nog färdigutrett och färdigbehandlat och vi är inne i en väldigt varsam och långsam ...

Idag har jag suttit på Boogie för första gången på bra länge. Det var ju tydligen väldigt viktigt att just rida, tyckte veterinären. Vi skrittade våra öppnor och slutor i alla väderstreck i barbackapadden. Det var mysigt men lite småsömnigt på ...

Powerwalk på rakbanan med härligt underlag. Medföljande pleasurehäst hälsar att han HATAR att promenera i kossehästtempo. Han får småjogga och det är jobbigt ju... ...

Vi har knögglat med en hälta som kommit och gått under några månader. Vi har också haft turen att få den utredd av en veterinär som känns väldigt ?modern? i sitt förhållningssätt både i hästhanteringen och det medicinska. Så Boogie har fått gå ute på...